sitter och tänkter tillbaka på den tiden när alla dagar var soliga och glada, när alla var vänner och det inte spelade någon roll vem man lekte med. Den tiden när det värsta som kunde hända var att det var regnigt väder eller man ramlade och slog i knäet eller handen. Den tiden när min stad var en säker och okänd stad. En stad där man tryggt kunde växa upp. Om man bara inte hade vuxit upp...